Hälsofrämjande arbete för barn och ungdom

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

För att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen behövs insatser som stärker individer, stärker samhällen och minskar barriärer. Det kan till exempel handla om att med hjälp av nationella insatser inom lagstiftning

• skapa förutsättningar för elevhälsa
• utforma nationella riktlinjer etc
• främja god anknytning mellan föräldrar och barn inom barn hälsovårdsprogrammet
• främja socialt deltagande och erbjuda möjligheter till aktiv fritid.

Andra viktiga främjande och förebyggande insatser på nationell nivå är att erbjuda tryggt boende, arbete och försörjning samt att upptäcka och behandla psykisk ohälsa.

Förebyggande och främjande hälsoarbete på regional och lokal nivå

Hälsofrämjande och förebyggande arbete bedrivs också på regional och lokal nivå, och då ofta av aktörer i regioner och kommuner, på länsstyrelser och av idéburna organisationer.

Och hur gör vi det än mer systematiskt över tid? FREIAS

Projektets övergripande målsättning är att öka kunskapen kring symtom vid graviditet hos kvinnor med medfödda hjärtfel, samt utveckla ett webbaserat egenvårdsstöd. I denna studie får därför alla nydiagnostiserade patienter i nämnd åldersgrupp träffa ett Team ung för att på ett strukturerat sätt fånga upp psykosociala behov och erbjuda den unga psykosocialt stöd.

Programmet ska bestå av regelbundna hälsobesök med undersökningar och samtal med barn och unga om hur de mår, och olika former av stöd för föräldrar i att vara föräldrar. Det är viktigt för att må bra. Det gäller både folkhälsoarbete och arbete med psykisk hälsa och suicidprevention.

De övergripande förutsättningarna för psykisk hälsa handlar om hur samhället är organiserat och hur resurser och möjligheter inom olika livsområden är fördelade mellan olika grupper.

Sedan 2020 är även FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, svensk lag. Projektet bedrivs vid två universitetssjukhus i Sverige som behandlar unga med nydiagnostiserad cancer.

Medverkande forskare: Docent Jeanette Winterling (PI)t, Professor Cecilia Larsdotter, Professor Anders Kottorp, PhD Anna Lindam, Doktorand Anna Möllerstrand 

Hälsofrämjande och förebyggande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention

Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor.

Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Vad ska ett sånt besök eller möte innehålla? De unga erbjuds ett stödprogram, Promoting Resilience in Stress Management (PRISM) innehållande flera moduler som syftar till att stärka resiliens relaterat till stresshantering, anpassa målsättningar, arbeta med eventuella negativa tankar och skapa mening.

Syfte: Att utvärdera om ovan beskrivna program bibehåller eller förbättrar resiliens, psykologiskt välbefinnande, livskvalitet och hopp bland unga med nydiagnostiserad cancer.

Metod: Unga vuxna med nydiagnostiserad cancer tillfrågas om de vill delta i PRISM under ett antal veckor.

Vi måste regelbundet träffa barn och unga för att följa upp hur de mår och fånga upp behov.

I arbetet ingår även att

• ta fram kunskapsstöd till de professioner som möter barn och unga
• identifiera datakällor för uppföljning och bedöma hur data ska samlas in.
• föreslå hur programmet ska genomföras
• föreslå hur programmet ska följas upp
• kartlägga kostnader för dagens insatser.

Syftet är bland annat att uppnå en sammanhållen, regelbunden och jämlik hälsouppföljning för barn och unga till och med 20 års ålder, oavsett var i landet de bor.

Vilka är med i arbetet?

Centrala aktörer i ett nationellt hälsoprogram är mödrahälsovården, barnhälsovården, skolan inklusive elevhälsan, ungdomsmottagningar, vård- och hälsocentraler, tandvården, socialtjänsten och förskolan.

För att ta fram programmet kommer många att involveras: Organisationer som företräder barn och unga, professionsföreningar, kommuner och regioner, enskilda och kommunala skolhuvudmän, patient-, brukar- och anhörigorganisationer, andra aktörer i det civila samhället som är viktiga för barns och ungas hälsa och inte minst barn och unga och deras föräldrar, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt övriga berörda statliga myndigheter.

Hur ser processen ut?

Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram hälsoprogrammet tillsammans med Skolverket, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

Hälsoprogrammet är ett treårigt uppdrag där många olika aktörer behöver involveras, och där behovet av aktiviteter och kompetens ser olika ut under resans gång.

Illustrationen (1) visar en förenklad modell av de centrala stegen i folkhälsoarbetet.

Illustration av centrala steg i modeller för folkhälsoarbetet.

Illustrationen ger en förenklad och teoretisk bild av en sammansatt process. Det kan till exempel handla om att skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst samordnar sina förebyggande insatser i syfte att stödja barn och unga som är i behov av stöd från flera aktörer.

Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa – lärdomar från praktiken

Förebyggande och främjande hälsoarbete på individnivå

På individnivå kan det hälsofrämjande och förebyggande arbetet handla om att

• stärka individens förmåga att hantera utmaningar och att lösa problem
• hjälpa individen att hitta strategier för att främja sin egen hälsa och återhämtning
• öka individens kunskaper om psykisk hälsa eller att bli bättre på att kommunicera kring psykisk hälsa.

Det finns aktörer på flera nivåer som arbetar med att stödja dessa frågor.